Vårt utekök är äntligen klart – nästan
Jag har funderat lite kring vad ett utekök är för något. Det är ju en populär företeelse, men vad behövs för att man skall kalla det för utekök. I vårt fall har uteköket kretsat kring grillen. Det är grillningen som står i centrum. Sedan har jag velat ha en ordentlig avlastningsyta som tål att man ställer varma kastruller på. Dessutom har jag velat ha rinnande varmt och kallt vatten för att kunna tvätta av mej marinader och kladdiga glazer på plats. Jag vill slippa ränna in i huset med drypande händer och kladda ner på vägen.
Arbetet med uteköket började faktiskt redan förra hösten. Jag behöver fundera, bearbeta och tänka ordentligt för att få till det på det där sättet som ger den härligaste känslan och den bästa funktionen. Jag gillar inte stress i projekt. Träkonstruktionen designades och skruvades ihop i höstas och nu i vår har jag fixat diskho och kran. Rörmokaren har dock ännu inte kopplat in vattnet, men kommer säkert nästa vecka.
Här mäter jag ut och har precis med mycket koncentration borrat hål för kranen. Nu är det bara diskhon som skall på plats.
Nu är allt på plats. Det var med en stor oro jag sågade marrakech plattorna, jag ville inte att de skulle spricka. Lyckades dock med alla, ingen sprucken 🙂
Här börjar platsen bli lite piffad och inramningen av medelhavet börjar arta sig. Till vänster olivträdet, alldeles till höger skymtar ett litet citronträd och vår dansande ballerina i gjutjärn. Utanför bild till höger står alldeles utanför altanen ett gråpäronträd som inköptes för 3 år sedan och påminner om ett olivträd. Peter Englanders medelhavsträdgård i SImrishamn inspirerade till inköpet.
Uteköket har fått en plats i eftermiddags solen och inramningen av köket har vi försökt få så sydeuropeisk som möjligt. Inspiration har jag bland annat hämtat från Peter Englanders böcker om medelhavsträdgårdar. Ett tips för dej som gillar sydeuropa. Vi har investerat i ett stort olivträd som senare kommer övervintra i barnens gamla lekstuga som jag skall bygga om till orangeri under sommaren. Där skall trädet få samsas med bland annat citrusträd och eventuellt Bougainvillea om vi får tag på något fint exemplar. Men det är ett helt annat projekt, som startar snart. Jag har hur som helst förmånen att ha en mor som sparar allt möjligt användbart, däribland gamla fönsterbågar som jag skall använda till taket av orangeriet.
En annan sak som min kära mor hade sparat på sin vind ute på landet var en gammal kommod med en skiva av marmor. Denna pjäs flyttade hem till oss redan för 15 år sedan, men kommoden var i ganska dåligt skick, så den åkte på tippen för ett antal år sedan. Den charmigt missfärgade marmorskivan räddades dock och den har stått slarvigt förvarad i vårt trädgård tills den nu äntligen fått nytt liv i vårt utekök. Nu fungerar den som ett underbart bakbord till våra glutenfria pizzor som vi kör på grillen till barnens stora förtjusning. Det är en sann fröjd att stå och baka på skivan av sten som ursprungligen kommer från bergen i Toscana. Vi älskar den sidenmatta känslan.
När jag står och grillar och lagar mat, har jag i ryggen vårt hus och mot väggen börjar för tredje året våra härliga blå druvor knoppas. De mognade i stora klasar förra året tack vare den varma solväggen i söder. Jag tillverkade till och med lite vindruvsjuice. Snacka om medelhav.
Druvor och juice från skörden 2014
joachim hollander 
Ser helt fantastiskt mysigt och härlig ut att få stå ute under bar himmel och laga mat. Jag är ingen hus människa för utom när jag/vi kommer hem till er. Då vill vi ha hus skall ni veta:) Ni bor så himla mysigt. Det där ute köket vill vi gärna var med och laga mat i.
Kram Carola
Så kul att läsa din kommentar. Tack, tack – känns kul att inspirera Er. Hoppas vi får till det med en pizzakväll eller dyligt i utekötet i sommar 🙂